jan 19, 2022 | Jord och vatten | 0 Kommentarer

Att anlägga en trädgårdsdamm

Vi valde att anlägga vår trädgårdsdamm bland sprängsten och på en sluttning. Dessutom i en rätt så liten trädgård. Det fanns ju inte så många valmöjligheter, skulle man kunna säga. Vi tog de första spadtag på våren, pausade arbetet under trädgårdssäsongen för att göra klart dammanläggningen under hösten. Vi hann sätta fast de sista stenarna på gången precis dagen innan allting frös. Lite på håret faktiskt.

Beräknad läsningstid: 19 minuter

Syftet med dammen

Jag hoppas på så mycket från vår damm. Här kommer några tankar kring varför jag ville ha damm.

  • Att skapa en viktig biotop i trädgården. Att anlägga en damm – oavsett hur liten – är en av de bästa åtgärdar du kan göra för biologisk mångfald i din trädgård. Trädgården (och vi) får värdefulla ekosystemtjänster från den ökade biologiska mångfalden som vi förhoppningsvis kommer få med dammen.
  • Att ta tillvara allt vatten som faller på tomten året runt och dirigera den dit den behövs. Genom att ta tillvara mer regnvatten ökar vi vår resiliens när torkan kommer. Med nuvarande lösningen har vi regntunnor som bara samlar vatten under växtsäsongen
  • Med dammen hoppas vi med tiden få besök från bland annat grodor och paddor. Dessa hoppas jag i sin tur gillar att äta snigelägg…
  • En vattensamling hjälper att reglera temperaturen i trädgården
  • Överskottsvattnet från dammen är tänkt att komma planteringarna tillgodo i skogsträdgården

Förutsättningarna för att anlägga en trädgårdsdamm var inte helt optimala.

Det bästa är förstås om du kan gräva din damm i en naturlig svacka där den fylls på med grundvattnet – och då spelar det ingen roll om du har styv lerjord eller genomsläpplig sandjord. Förutsättningar i vår trädgård är ungefär så långt man kan komma från en naturlig damm – tomten ligger på sprängsten och även den planaste delen lutar. Men att anlägga en damm är en av de bästa åtgärdar du kan göra för att gynna biologisk mångfald i din trädgård. Dessutom förbättrar en damm mikroklimatet i trädgården och möjliggör att ta tillvara regnvatten året runt (om man kopplar dammen till stuprören).

Läs Biologisk mångfald i din trädgård

Att anlägga damm i sprängsten gör att du är helt i händerna på hur de stora stenarna ligger. Vilket man inte ser tills efter man börjat gräva.

Stora stenen och slukhålet

Hade vi anlagt dammen i rätt ordning, dvs innan vi planterade trädgården, hade vi kunnat använda jordmassorna, som vi grävde upp, till blivande bäddar. Kvalitén av jorden var inte så att man direkt vill använda den som jordförbättring i befintliga bäddar. Som det var kunde vi hälla nästan all uppgrävd jord (det var ju trots allt inte så mycket med tanke på sprängstenen) i ett slukhål som vi upptäckte under arbetets gång. Lite otäckt (se bild 1).

Anläggning av vår trädgårdsdamm blev lite mer spännande när vi upptäckte ett slukhål.
Bild 1: Grävandet av vår trädgårdsdamm blev lite mer spännande när vi upptäckte ett slukhål.

Största utmaningen var (och är fortfarande) en gigantisk och helt vertikal sten (toppen av stenen syns precis till vänster av spadhandtaget i bild 1) på övre sidan av dammen. Vi funderade ett tag på att bygga en inre mur av stenar för att skapa en nivå till (som på bilden), men kom fram till att muren skulle stjäla för mycket volym från en redan ganska liten damm. På bild 2 nedan syns stenen i sin helhet.

Grävning av trädgårdsdamm klart. Vy från nedanför i backen.
BILD 2: Grävning av trädgårdsdamm klart. Vy från nedanför i backen.
Vy av färdiggrävd trädgårdsdamm sedd från högre upp i backen
Bild 3: Vy av färdiggrävd trädgårdsdamm sedd från högre upp i backen

En takvattendamm

Vi har anlagd en takvattendamm. En takvattendamm är helt enkelt en damm som samlar regnvattnet som faller på ditt tak. Ibland kan dessa användas som bevattningsdamm och ibland bara ett sätt att ta tillvara vattnet som faller på taket. Dessvärre finns det förvånansvärt lite information tillgänglig om just denna kombination – en damm som samlar vattnet från taket och används för bevattning. Men jag har samlat på några bra källor av information – se referenser!

Målet är att samla regnvatten från alla takytor på baksidan av huset och leda det genom en rännil till dammen. Fördelen med en öppen rännil är att den är lättare att rengöra.

Vy från dammen upp mot rännilen med en fundersam kanin.
Bild 4: Vy från dammen upp mot rännilen.

Eftersom rännilen går nära plommonträdet insåg vi att det inte skulle gå att gräva tillräckligt djup för att ha rännilen gjord helt av smågatsten (som var ursprungstanken). Vi vill ju inte skada rötterna. Därför använde vi istället en kant av smågatsten för att höja nivån på rännilen och gjorde själva rännilen i betong. En nödvändig kompromiss.

För att anlägga en trädgårdsdamm som samlar vatten behöver du en rännil. Rännilen förberedd för anläggning
Bild 5: Rännilen förberedd för anläggning

En del arbete återstår till våren att dirigera om några stuprör. Vi har använt en extra stor bit skiffer som bro (som går att lyfta) över den första delen av rännilen (syns i bild 5). Som du ser behöver vi rengöra de gamla stenarna för att få de nya skifferstenar att smälta in.

Första delen av rännilen är färdig. Med en inte helt imponerad kanin.
Bild 6 – Första delen av rännilen är färdig. Med en inte helt imponerad kanin.

Största delen av rännilen går genom vår kanins inhägnad. Han gillar att äta alla löv som ramlar i inhägnaden så vi kommer ha bra hjälp med att hålla rännilen ren!

Jag har planer på att använda några restbitar av kokosmattan för att se om jag kan så några längder gräs för att kompensera. Det är egentligen mest mossa och inte gräs som har offrats till rännilen – så kaninen blir nog glad för några extra grässtrån.

När rännilen sedan passerar under trädäcket har vi använt dammduk för att tätar den (syns i senare bild).

Skyddsduk…

När man täter dammen med gummiduk behöver du även ha ett skyddslager under. Detta är för att stenar kan komma upp underifrån och skada dammduken även om du har relativt bra underlag. Vi köpte skyddsduken från samma företag som gummiduken, och la den dubbel på ganska många områden för att skydda dammduken så mycket som möjligt från alla stenar.

Anlägga trädgårdsdamm - skyddsduk på plats
Bild 7: Skyddsduk på plats
Skyddsduk sedd från rännilen
Bild 8: Skyddsduk sedd från rännilen

…Och gummiduk

Anlägga trädgårdsdamm - Gummiduk på plats
Bild 9: Gummiduk på plats

Gummiduk är tung, otymplig och svår att hantera – även för denna lilla damm. Vi var fyra personer som samarbetade med att lägga gummiduken på plats, och alla behövdes. På grund av alla stenar valde vi 1 mm tjock gummiduk. 0,8mm tjock duk brukar räcka för mindre dammar. Som du ser i bilden är det väldigt svårt att lägga duken platt när dammen har en så oregelbunden form som denna.

Observera att du måste fylla dammen helt innan du börjar fästa kanterna på duken eftersom vattnet kommer trycka ut duken i alla vrår.

En reflektion om gummiduk. Gummiduk anses vara den bästa och mest miljövänlig dammduk. Och det var det jag utgick ifrån när jag valde material till dammen. Men man är långt ifrån att ha ryggen fri. Utvinning av råvaror, där naturgummi ingår, ligger bakom många av hoten mot primaterna, visar det sig. Primaterna är en av de mest hotade djurgrupper. Dock finns det exempel på mer hållbara gummiplantage i Asien (t.ex i Indonesien). Detta enligt en avsnitt av Klotet från 2010. När jag frågade återförsäljaren om detta fick jag svar att duken innehåller ingen naturgummi utan är 100% syntetisk gummi. Ett till material att försöka lära sig mer om alltså!

Vattnets attraktionskraft

Anlägga trädgårdsdamm - viktigt att fylla dammen helt innan du fäster kanterna på dammduken
Bild 10: En vattenfylld trädgårdsdamm

Vi lyckades fylla dammen helt från våra regntunnor. Det tog två omgångar (dvs det fick regna för att fylla på tunnorna en gång till). Rännilen och dammen var inte helt ihopkopplade vid det här laget. Den gula slangen på bilden går från lilla tunnan på baksidan. Vi sprang även fram och tillbaka med vattenkannor från de stora tunnorna på framsidan av huset. Tonåringarna har nog aldrig hjälpt till i trädgården så villigt. Vilket bara visar vilken stark attraktionskraft vatten kan ha för olika varelser i trädgården!

Hemmagjord håv – ett bra redskap när du anlägger din damm intill träd

Hemmagjord håv - bra redskap om man envisas med att anlägga trädgårdsdamm vid träd
Bild 11:  En hemmagjord håv för att fiska löv från dammen.

Från och med då fick jag fiska löv från dammen varje morgon med en hemmagjord håv. Det är ju förstås inte heller optimalt att ha träd intill trädgårdsdammen, men det finns inte så många platser i vår trädgård som inte är i närheten av träd och buskar. Jag har aldrig reflekterat förut över hur länge äppelträdet håller sina löv jämfört med plommonträdet!

Jag kan tänka mig att det även kan vara bra att vispa lite med håven på våren till dess att jag kan plantera de syresättande växterna.

Förankra dammdukens kanter

I bild 10 ovan syns tydligast hur vi gjorde med dammens nedersta kant. Gången låg ju ursprungligen på en lägre nivå än dammkanten (syns bäst i bild 3. Det står en svart hink på gången). Vi har byggt upp nivån på gången (och förhoppningsvis förstärkt dammkanten) genom att lägga på 2-6 makadam (och stegstenar). Makadamlagret håller även dammduken på plats.

Anlägga trädgårdsdamm - Gummidukskanterna är förankrade i ett smalt dike.
Bild 12: Gummidukskanterna är förankrade i ett smalt dike.

För att förankra gummidukskanterna i de två andra sidorna har vi grävt ett smalt dike och fyllt den med betongblandat 2-6 makadam, som vi sedan vattnat på.

Kokosmatta

Anlägga trädgårdsdamm - kokosmatta används för att dölja dammduken och underlätta etablering av växter
Bild 13: Jag har börjat lägga kokosmatta runt dammkanten.

Jag har använt kokosmatta för att dölja dammduken på insidan. Det är viktigt att se till att kokosmattan inte kommer leda vatten ur dammen med kapillärkraft. Detta gör man genom att se till att kokosmattan inte kommer i kontakt med något annat absorberande material (som jord, till exempel). Det är kallt att jobba under vatten i november kan jag tala om.

Tanken är ju förstås att man inte kommer se kokosmattan heller, utan den ska jag täcka med växter och/eller mer 2-6 makadam. Eventuellt tar jag ut svängarna rejält och skapar en sandstrand. På den vertikala delen kan det vara nödvändigt att bli kreativ med dödved eller något hängande växt för att täcka kokosmattan. Så blir det när man anlägga trädgårdsdamm i en slänt!

Nu är kokosmattan på plats.
Bild 14: Nu är kokosmattan på plats.

Överskottsvatten tas om hand med swales

Vad händer när dammen blir full, har du kanske undrat? Jo, tanken är att vattnet ska sippra ner i vårt swalesystem.

En swale (ett engelskt ord som ibland översättas till svaldike) är ett sätt att sakta ner vatten när den rinner nerför en slänt och försöka få vattnet att sjunka in i marken istället för att rinna bort på ytan. Diket grävs nästan på konturerna och fylls med material som kan tänkas hjälpa vatten att sjunka ner som t.ex träflis eller smågrenar.

Det finns en hel vetenskap om swales, men eftersom jag har väldigt ont om plats i min trädgård har jag inte råd att ha sådana diken utan mina swales har två funktioner – att få vattnet att sjunka ner i marken och som gång. Därför har vi använt en kombination av träflis och makadam för att skapa gångar/swales i vår skogsträdgård. Nu är tanken att överskottsvattnet från dammen ska rinner ner i dessa gångar. Gångarna ligger inte på själva konturerna utan varje del av gången lutar lite – som ett sätt att gardera mot 100-års regnet.

Anlägga damm - vi tar hand om överskottsvatten med hjälp av swales
Bild 15: Överskottsvattnet svämmar över dammens lägsta sida och sipprar ner i vår första swale.

Som jag berättade redan la vi på en ganska tjock lager 2-6 makadam ovanpå på den första gång-swale.

Vårt swalesystem. Pilarna visar hur vattnet är tänkt att sippra ner i trädgården och kommer växterna tillgodo.
Bild 16: Vårt swalesystem. Pilarna visar hur vattnet är tänkt att sippra ner i trädgården och kommer växterna tillgodo.

Två reflektioner om detta system med swales:

  • Antagligen kommer det mesta överskottsvatten under vintersäsongen när växterna är i vila
  • Eftersom trädgården ligger på sprängsten kommer troligen det mesta av vattnet sippra rakt ner och inte längst gången (swalesystemet), så jag är tveksam hur mycket växterna kommer ha nytta av det extra vattnet. Det återstår att se…

Läs om mer Vattentänk för din trädgård

Återbruk så långt som möjligt

Alla sprängstenar som vi grävde upp har vi återanvänt antigen som trappsteg eller som rabattkant. Den stenläggning som redan fanns i trädgården var en blandning av offerdalsskiffer och några mystiska skiffer-liknande stegstenar. Vi har återanvänt både stegstenarna och skiffern samt kompletterat med skiffer för att kunna förbättra tillgängligheten i trädgården.

Dessvärre räckte inte sprängstenen till för att dölja dammduken så vi köpte några kullerstenar för att komplettera. Vi plockade kullerstenen för hand för att försöka få så oregelbunden form som möjligt. Men jag har ändå en utmaning att plantera för att få dessa rundade stenar att passa in i miljön. Man kan lösa mycket med växter!

Allting lutar

Som om det inte räcker att marken sluttar ner mot öst, fanns det även en svag lutning ner mot dammen på norrsidan. Därför fick vi hitta på ett sätt att förhindra att jord spolas ner i dammen vid regn. Vi gjöt små bitar av skiffer mot kanten för att bygga upp plana trappsteg av skiffer. Det är inga stora trappsteg utan består i att vi la varje skifferbit på nästa skifferbit. Se bild 17 nedan.

Skapa olika livsmiljöer i och runt dammen

Anlägga trädgårdsdamm genom att skapa olika livsmiljöer i och runt dammen
Bild 17: olika livsmiljöer i och runt dammen

Dammen har en sumpzon, ca 10cm djup och en del som är ca 40cm djup. Dessa två områden ligger på varsin sida av den djupa delen (ca 1m djup). Det finns plats för två små stränder på varsin sida också. Dessutom kommer jag använda död ved för att skapa ytterligare ett sätt för smådjur att ta sig upp ur dammen.

När det gäller utformningen av dammen och val av placeringen av de olika delarna av dammen var vi väldigt mycket i händerna på sprängstenen. Särskilt som vi var tvungna att göra allt grävjobb för hand (det är kedjehus och trädgården vetter mot en väldigt brant allmänning).

Groddjursgömställe

Groddjursgömstället påbörjat - det är viktigt att det finns platser där groddjur kan gömma sig i närheten av dammen
Bild 18: Groddjursgömställe påbörjat

Det är viktigt att det finns platser där groddjur kan gömma sig i närheten av dammen. En hög med stenar skulle vara bra, men i brist på stenar har jag börjat bygga på ett gömställe av bitar av tallgrenar (som tidigare varit rabattkant. Rabattkanten är nu gjord av sprängsten som vi grävde upp från dammen…)

Alla håligheter mellan stenarna som vi har runt hela dammen blir också bra gömställen för djur och insekter.

Trädäcket

Bild 19 – Dammen som den står under vintern
Bild 19: Dammen som den står under vintern, med trädäck. Nu fattas bara växterna.

Vi bestämde oss att göra det lilla trädäcket i en triangelform som fyller hela ytan mellan dammen och kaninens inhägnad – det är ju bara jag som kommer gå i gången på andra sidan och då kan jag ta den långa vägen. På det sättet får vi en trevlig samlingspunkt vid dammen. Vi använde OrganoWood till trädäcket – det är ju förstås extremt viktigt att undvika träbehandling som är farlig för vattenlevande organismer i närheten av en trädgårdsdamm!

Det finns en lucka i trädäcket för att underlätta rengöring av rännilen
Bild 20: Det finns en lucka i trädäcket för att underlätta rengöring av rännilen

Växter tillkommer våren 2022

Vi fick en sista varm söndag i november då vi hann gjuta de sista bitarna (för att hålla skiffern på plats) och figursågar trädäcket. Tanken var att jag skulle fortsätta arrangera stenar och sopa stenmjöl mellan skiffern dagen efter, men då hade allt frusit.

Jag planerar att använda växter för att skapa de viktiga funktioner såsom att syresätta dammen, täcker vattenytan och tillhandahålla ytterligare sätt för insekter att ta sig upp ur vattnet (växter med vertikala blad). Dessutom kommer jag plantera insektsvänliga växter i gruset mellan alla stegstenar och på dammkanten. Och en och annan ätbar perenn, så klart! Eftersom jag kommer odla många av växterna från frö, så blir det inte så många blommor första året.

Fortsättning följer under våren.

Säkerhet

Observera att säkerhet är väldigt viktigt vid anläggning av vatten i trädgården. Se ref [1]. Vi har ett staket runt hela trädgården som gör att barn inte kommer åt dammen utifrån. Vidare har vi gjort flacka stränder där det har gått, men det har inte varit möjligt fullt ut. Vår trädgårdsdamm är dessvärre inte barnsäker när man väl kommer in i trädgården. Fast den duger nog bra för tonåringarna som vi nu har. En provade även att ta ett dopp i den. I november. Av någon anledning ville han inte göra om det när det visade sig att morsan hade sabbat filmningen.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] MSB om barnsäkerhet vid dammar

[2] ”Gaia’s Garden – A guide to home-scale permaculture” av Toby Hemenway (En väldigt bra bok på engelska. Information om swales finns bla på sidorna 99-102)

[3] ”Permakultur” Framtiden i din trädgård” av Ylva, Johan och Siri Arvidsson (information om både dammar och swales från sidan 28 och framåt)

[4] Borrabo Permakultur har bl.a. två väldigt bra videos om att takvattendammar på deras YouTube kanal. Del 1 & Del 2

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.