Bekämpa bekämpningsmedel

Det här inlägget innehåller en glimt av hopp i strävan att få bort bekämpningsmedel från våra trädgårdar. En glimt av hopp samt en oroande utveckling.

En humla. Ett av alla djur vi behöver skydda från bekämpningsmedel

En humla. Ett av alla djur vi behöver skydda från bekämpningsmedel

Spark i baken

Hur kan man engagera sig för att få en glyfosatfri kommun och land? Den fråga fick jag (tack Johan) i en kommentar till ett tidigare inlägg ”Inga bekämpningsmedel i våra trädgårdar!”. Mitt svar till kommentaren var ”jag vet inte” (Om man bortser från det faktumet att jag lyckades skriva innehållet i dessa tre ord på ett väldigt långt och invecklat sätt). Men tänk om det gick att få en glyfosatfri kommun och land. Eller ett land som är fritt från bekämpningemedel överhuvudtaget. Hur skulle det kunna gå till? Var ska man börja? Tänk om det gick att få bort glyfosat från alla trädgårdar. Vore inte det en bra början?

Whack a mole

Eller blir det som det där spelet med grodor som finns när man kör femkamp på Gröna Lund – du vet där du ska slå alla grodor med en hammare men så snart du har bankat på en så dyker det upp en till någon annanstans. Till exempel, vad är pelargonsyra? Den verkar finnas i vissa Round-up produkter som ska verka snabbare. Och vilka nya kemiska bekämpningsmedel är på väg att dyka upp så snart man lyckas bli av med en? Och vilken påverkan har ättika egentligen? Som används i hisnande mängder i våra trädgårdar (266,4 ton ättiksyra såldes i 2019 [2]).

Bekämpa bekämpningsmedel

Naturskyddsföreningen skriver bra generell information om varför bekämpningsmedel inte är bra in en artikel om att bekämpa bekämpningsmedel. Förutom att bekämpningsmedel minskar den biologiska mångfalden kan den även ha en negativ påverkan på människors hälsa. Dessutom används ännu mer bekämpningsmedel utanför EU, ibland även bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU. Och vissa företag inom EU tillverkar och exporterar bekämpningsmedel till länder utanför EU. Har de tagit till sig forskningen som ligger till grund för EU:s förbud? Nej! De exporterar kemikalier som är förbjudna här till länder med en svagare kemikalielagstiftning, så de kan förgifta människor och natur ”där borta” istället. Man kokar av ilska!

En fem-poängare

Att inte använda bekämpningsmedel i din trädgård är det enskilt viktigaste steg du kan ta för att hjälpa biologisk mångfald. Rikare trädgård har mycket bra information om vad man kan göra, bland annat en poängtabell där du kan se hur bra din trädgård är för biologisk mångfald.

Förbjud mot viss användning av växtskyddsmedel på gång?

Kemikalieinspektion skriver på sin hemsida (i skrivande stund hade de uppdaterat informationen senaste 27 januari 2021) om en förordningsändring för att införa förbud mot viss användning av växtskyddsmedel bl.a. i privata trädgårdar, kolonilottsområden, skolgårdar, lekplatser mm.  Denna har skickats som omarbetat förslag till EU-kommissionen med spärrtid till 3 februari 2021. Regeringen kan besluta om förordningsändringen först efter det att spärrtiden löpt ut.

Hoppfullt? Efter att ha tittat på ett urval av remissvaren ser jag att reaktionerna var ganska blandade. Oklart också hur regeringen omarbetade förslaget innan det skickades till EU-kommissionen. Dock är Kemikalieinspektionen väldigt duktiga på att skriva tydlig information, tycker jag, så jag väntar med spänning på en uppdatering som berättar vad resultatet blev.

Men visst vore det en bra början?

Hallå! Vad ska jag använda istället för bekämpningsmedel?

Faktum är att i princip allt jag (eller någon annan för den delen) skriver om att hjälpa biologisk mångfald är egentligen ett alternativ till att använda bekämpningsmedel. Genom att skapa en bra balans i trädgården gör du två saker – du minskar påverkan av eventuella angrepp och du bjuder in medhjälpare som även kan minska omfattningen av dessa angrepp.

En droppe i havet

Ungefärlig jämförelse av areal i Sverige som täcks av trädgårdar, ekologisk odlad jordbruksmark och konventionell odlad jordbruksmark

Ungefärlig jämförelse av areal i Sverige som täcks av trädgårdar, ekologisk odlad jordbruksmark och konventionell odlad jordbruksmark. Siffrorna är ett hopplock från SCB, Jordbruksverket och FOR (Fritids Odlingens Riksorganisation)

Det kan kännas hopplöst när man jämför den uppskattade arealen trädgårdsmark mot arealen besprutad jordbruksmark. Och ännu mer när man jämför mot den totala landarealen i Sverige. Men en humla, nyckelpiga eller tvestjärt rör sig trots allt inte så jättelångt under sin livstid. För humlan som bor i närheten av din trädgård är det livsviktigt vad du, och grannen, och nästa granne gör i trädgården. Och gör vi vad vi kan i våra trädgårdar för att sluta med bekämpningsmedel och förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald så vinner vi kanske åtminstone lite tid.

Trädgårdar som en andel av det totala landareal i Sverige.

Trädgårdar som en andel av det totala landareal i Sverige.

Resten av Sveriges landareal

Du kanske undrar hur hela Sveriges landareal används? Information i diagrammet nedanför hämtas från SCB, siffrorna är från 2015. Information om hur det är med våra 69% ”skogar” finns hos Naturskyddsföreningen, bland annat i en ny rapport: Ställ om skogsbruket för klimatet

Fördelning av markens användning i Sverige

Fördelning av markens användning i Sverige

Djup frustration

Faktum kvarstår att jordbruket använder stora mängder bekämpningsmedel. Trots att Sverige har hårdare regler kring glyfosat än många andra EU-länder [1] såldes 553,9 ton glyfosat i 2019 (0,8 ton till hushåll, resten till jordbruk) [2]

För övrigt har EU-kommissionen beslutat om ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel till den 15 december 2022. Och det pågår nu en utvärdering om ytterligare förnyelse efter 2022. (Källa Kemi.se)

Senaste numret av Odlaren (tidskriften för Förbundet organisk-biologisk odling, FOBO, 1-2021) rapporterar om en minskning i ekologisk försäljning och odlingsareal sedan 2019. Vad händer? Det finns flera möjliga förklaringar. För det första kan det vara att vi väljer närproducerat över ekologisk för att minska matens klimatpåverkan. Sedan har flera gått över från komjölk till växtmjölk, vilket anses ha mindre klimatpåverkan men som inte alltid finns som ekologisk. En tredje anledning kan vara olika inslag i media. Till exempel har forskare i media anklagat den ekologiska odlingen för att vara mindre hållbar än den konventionella. Eller Uppdrag granskning som upplyst om ett problem med Krav – att Krav måste förlita sig på att en lantbrukare som blivit anmäld för dålig djurhållning själv måste berätta detta för certifieringsorganet, vilket inte har skett i ett antal fall.

Allt detta resulterar i mer besprutning eller behandling med bekämpningsmedel. Och mer skada till en redan hårt trängd biologisk mångfald.

Så hur kan man engagera sig?

För det första kan vi försöka vända trenden och köpa ekologisk mat om vi har möjlighet. Eller ännu bättre kan vi prova att odla mer av vår egen mat (då vet vi att den är både närproducerad och ekologisk). Det finns många riktigt bra böcker eller bloggare till hjälp. Jag själv skriver en del om ätbara perenner – växter som man plantera en gång för att kunna skörda flera år utan att behöva jobba alltför mycket.

För det andra kan vi skapa en fristad för biologisk mångfald i våra egna trädgårdar (eller balkonger). Kolla gärna på andra inlägg om biologisk mångfald här, eller titta på allt material som finns på Rikare Trädgård.

För det tredje kan vi stötta organisationer såsom Naturskyddsföreningen som verkar för ett giftfritt land som är rikt på biologisk mångfald.

Och så kan man berätta. Berätta om hur roligt det är att se årets första humledrottning när hon letar nektar bland dina krokusar och sälgblommor. Förklara din nya avslappnad inställning till alla klöver och maskrosor som dyker upp i gräsmattan. Tala om för vänner att dina nya rabattkanter av död ved ser ändå ganska fint ut nu när de är täckta av växter.

Listan borde kunna göras längre. Skriv gärna en kommentar om du har flera förslag på hur man kan engagera sig.

Referenser

[1] Naturskyddsföreningen artikel ”Sätt stopp för ett gräsligt ogräsmedel”

[2] Från Kemikalieinspektionens rapport ”Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel”

[3] Rikare trädgård.

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *