Marktäckare – bort med naken jord, kala stammar och delar av gräsmattan!

Varför ett inlägg som enbart handlar om marktäckare? Jo, för att marktäckare har flera viktiga funktioner i vår strävan att täcka jorden, ersätta onödig gräsmatta, erbjuda mer mat till pollinerare och helt enkelt ha en finare trädgård som är fylld med liv.

I det här inlägget kan du läsa vad en marktäckare är, varför de är bra och om de verkligen kan vara tramptåliga och hålla emot ogräs. Det finns en guide till vad du behöver tänka på när du väljer marktäckare samt tips på hur du kan få fram många växter.

Jag vill också att du är uppmärksam på att vissa växter har potential att vara invasiva (och därmed kan vara ett hot mot biologisk mångfald).

Och så finns det faktiskt några få ätbara perenna marktäckare!

Vad är en marktäckare?

En marktäckare är en relativt låg växt som på något sätt lyckas täcka en yta av bar jord – oftast genom att ha ett tättväxande bladverk. Marktäckande perenner är ofta ganska låga – med bladverk upp till kanske 40cm höjd, medan marktäckande buskar kan vara ännu lite högre. Det finns även klätterväxter och rosor som kan användas som marktäckare.

Det här inlägget fokuserar främst på marktäckande perenner.

Varför marktäckare?

Det är viktigt att täcka jorden.

Varför är det viktigt att täcka jorden?

Det korta svaret är för att det är det som naturen vill.

Med andra ord, om inte du täcker jorden så kommer naturen hitta på egna sätt att göra det (med ogräs). Eller i värsta fall, då naturen har förhindrats från att täcka jorden själv (till exempel genom användning av gifter), kan jorden eroderas och matjorden spolas bort med kommande skyfall.

En jord som är täckt av organiskt material har skydd mot erosion, har bra förutsättningar för ett rikt mikroliv och har bättre möjligheter att både absorbera vatten och förhindra förlust av vatten (som sker genom avdunstning).

Organiskt material som täcker jorden behöver givetvis inte alltid vara levande växter – i ett grönsaksland är det ju kanske inte lämpligt att täcka marken med perenner. Men på områden där du inte vill odla nya grödor varje år är fleråriga marktäckare ett utmärkt val.

Kanter kan vara knepiga och stammar kala

Det kan också vara lite knepigt att fylla rabattkanter – rätt som det är kan en växt som såg så bra ut på bilden visa sig ha en ganska högt bladverk. Om så är fallet får man en sidovy av rabatten där man ser stjälkarna/stammarna av andra växter samt en del bar jord. Därför har vi en växtkategori som heter kantväxt – växter med låg eller aningen nickande bladverk som hänger över litegrann och gör att rabatten ser fulländad och komplett ut, utan det minsta bar jord. En del marktäckare fungerar även utmärkt som kantväxter. Dock är kanske inte alla bra kantväxter lika bra som marktäckare.

Har du ett buskage där buskarna är kala nertill och det finns en del bar jord är en lite högre marktäckare, som även täcker en del av de kala stammarna, ett utmärkt val.

En klippt gräsmatta är som betong!

Det sägs att en kortklippt gräsmatta har samma värde för biologisk mångfald som betong.

Ett starkt argument som talar för en gräsmatta är att den tål mycket tramp. Och tramptåliga ytor behövs i många trädgårdar. Dock måste inte gräsmattan vara en artfattigt 2cm hög, grön öken för det. (Läs mer om andra alternativ till gräsmatta).

En hårdklippt gräsmatta har samma värde för biologisk mångfald som betong. Prova att släppa upp gräsmattan lite - då kanske den blommar

Varför inte bli lite slarvigare med att klippa gräset och se vad som händer?

Områden där det kan passa att ersätta klippt gräsmatta med marktäckande perenner är:

  • Små ytor av gräs där det är svårt att komma åt med gräsklipparen
  • Platser där gräset växer dåligt, som till exempel under träd, eller där det är för torrt
  • Ytor där det känns otäckt att gå med gräsklipparen, t.ex. i en slänt. I en riktigt svårskött slänt kan även marktäckande buskar eller klätterväxter fungera bra.

Vad gör en marktäckare?

Inte alla marktäckare håller emot ogräs

Vissa marktäckare har en förmåga att skugga jorden, på så sätt att de förhindrar fröogräs från att växa. Observera att vi pratar om fröogräs här. Det är ytterst få växter som har förmågan att konkurrera med rotogräs. För att kunna skugga marken på detta sätt brukar man säga att marktäckaren behöver vara minst ca 25cm hög – eventuellt något lägre om bladverket är exceptionellt tätt.

Dock finns det många perenner med ett marktäckande växtsätt som kanske inte lyckas fullt ut med att hålla bort fröogräs. Men som ändå täcker jorden någorlunda bra.

Oavsett val av marktäckare kommer du antagligen behöva rensa en del ogräs under tiden marktäckaren växer till sig. Och oavsett val av marktäckare kommer du troligen få mindre ogräs än om du hade lämnat jorden bar.

På en ”tramptålig” marktäckare kan man sätta ner en fot. Ibland.

Kan man gå på alla marktäckare? Det säger sig själv att man inte kan gå på en växt som är 25cm hög med mjuka blad utan att skada den på något sätt. Mig veterligen finns inget annat än gräsmatta som verkligen är tramptålig, även om det finns en hel del marktäckande perenner som tål lite trampande då och då. Och jättemånga olika växter som gärna dyka upp i gräsmattan av sig själv utan att skadas av trampande fötter.

Ofta är de riktigt markhugande låga, torktåliga perenner som trivs i soliga lägen även de marktäckare som i någon mån är tramptålig. Detta för att de ofta har små, ganska hårda blad för att kunna stå emot torka. Några exempel: purpurtimjan, backtimjan, gråtimjan och kattfot. Men då tänker jag tramptålig till den grad att de planteras mellan stegstenar och man ibland råkar trampa fel. Eller att de finns på en plats där någon genar någon gång ibland.

Hur och var ska man plantera en marktäckare?

Sällskap och konkurrens

Det är även viktigt att tänka igenom vilken sällskap din marktäckare kommer ha. En kraftigväxande, mattbildande marktäckare kanske fungerar utmärkt under buskar och träd men blir mindre lyckad i sällskap med svagväxande perenner som den till slut kanske tar kål på.

Alla växter konkurrerar till viss del om vatten och näring – det kan vara klokt att lämna lite bar jord runt en nyplanterad buske eller träd så att den få chans att etablera sig utan konkurrens från andra växter, även om du vill att marktäckande perenner ska täcka jorden på sikt.

Läge – sol, halvskugga, skugga

Är det sol, halvskugga eller skugga på platsen? Och vad menas med detta? Man brukar säga att halvskugga betyder att plantan får direkt sol 3 till 6 timmar om dagen. I helskugga får plantan mindre än 3 timmars direkt sol. I full sol får plantan mer än 6 timmars direkt sol.

Ibland klarar en växt mer sol än det som står angivet om den har tillräckligt med fukt. Eller så klarar den mindre sol om du kan stå ut med färre blommor.

Välj bara konkurrenskraftiga marktäckare för näringsrik jord

Viktigt att veta vilken jord din marktäckare kommer bo i!

I en näringsrik jord mår både önskade och oönskade växter bra.

Detta betyder att i en näringsrik, lagom fuktighetshållande bra trädgårdsjord, är det särskilt viktigt att välja en marktäckare som är relativt konkurrenskraftig, tättväxande och minst ca 20-25cm hög (som inte släpper igenom ljus till marken). Varför? Den måste åtminstone kunna försöka konkurrera med ogräs och framförallt förhindra att fröogräs får fäste. Några exempel: Röd sockblomma (Epimedia rubrum), liten flocknäva (Geranium cantabrigiense), waldsteinia/Gullgröna (Waldsteinia ternata), olika funkia (Hosta spp). Hjärtbergenia (Bergenia cordifolia) är ofta riktigt tuffa.

Waldsteinia ternata är en effektiv marktäckare i sol till halvskugga.

Waldsteinia är en effektiv marktäckare. Sol-halvskugga i någorlunda bra trädgårdsjord. Klarar skugga bra men kan bli lite hängig vid långvarig torka.

Anledningen att man (helst) bara planterar låga, torktåliga växter som till exempel backtimjan, purpurtimjan och vit fetknopp i mager, torr jord är inte nödvändigtvis för att de trivs bättre där utan för att det är bara i mager, torr jord, där inte många växter trivs, att det finns hopp att de kan konkurrera mot ogräs. Några exempel: olika timjansorter (Thymus spp), olika fetblad (t.ex. Phedimus floriferus ’Weihenstephaner Gold’) och fetknopp (Sedum spp), kattfot (Antennaria dioica). Även blodnäva tillhör denna kategori men den är rätt bra på att sprida sig ändå!

Blodnäva passar bra som marktäckare i torr mager jord. Här tillsammans med gulmåra på en naturtomt

Blodnäva passar bra som marktäckare på torr mager jord. Här tillsammans med gulmåra på en naturtomt.

Sedan finns det många sådana växter som faktiskt blir lite vekare i växtsättet om de hamnar i för god jord. Men det är en annan historia…

Marktäckare behöver en bra start utan ogräs

Ska du plantera i befintlig jord, är det viktigt att försöka rensa bort allt ogräs innan du planterar.

Ska du tillföra ny jord är det viktigt att använda jord som är garanterad fritt från rotogräs. Det finns de som hävdar att en sådan jord är död eftersom den måste steriliseras på något sätt för att kunna garantera att rotogräset dör. Men de bra jordtillverkarna förbättrar sina jordar. Och du kan själv arbeta med att få igång ett bra mikroliv i jorden när den finns på plats. Men rotogräs vill du inte ha!

Marktäckare gör framtida jordförbättring lite svårare

En fin, tät matta av marktäckande perenner gör det faktiskt lite svårt att jobba med jordförbättring i framtiden – det är ju svårt att putta i speciellt mycket stallgödsel eller barkmull mellan plantorna. Detta gör det extra viktigt att välja en marktäckare som trivs i den jorden du redan har.

Planteringsavstånd

Sök på ”växtnamn planteringsavstånd” för att få redo på hur långt ifrån varandra du borde plantera dina marktäckande perenner. Detta kallas ibland för c/c-avstånd och syftar alltid till avståndet mellan mitten av en växt till mitten av nästa. Perenner.se har ofta bra information om planteringsavstånd.

Är planteringsavståndet 40cm så behöver du 6 plantor/m2
För ett planteringsavstånd på 35cm behöver du 8 plantor/m2
c/c 30cm ger 11 plantor/m2
c/c 25cm ger 16 plantor/m2
c/c 20cm ger 25 plantor/m2

Som du ser kommer du snabbt upp i ett behov av många plantor för att täcka en större yta.

Hur gör man då?

Har du lite tid och tålamod (och inte har någonting emot att rensa eventuellt ogräs under en period) så kan du definitivt köpa färre växter och plantera med större avstånd. Denna approach fungerar bäst om din marktäckare har ett mattbildande växtsätt.

Du kanske kan så/plantera en ettårig växt emellan för att fylla tomrummet under en säsong?

Eller du kan testa att göra lite egen växtproduktion…

Att få fram många växter

Odla marktäckare från frö

Att köpa en påse fröer är ingen stor investering, och det kan vara roligt att experimentera. Jag har dock lyckats bättre sedan jag köpte en liten värmematta att ha under mina pluggboxar med fröer.

Några exempel på marktäckande växter som jag har lyckats odla från frö: backtimjan (Thymus serpyllum), blodalunrot (Heuchera sanguineum), tusensköna (Bellis perennis), månadssmultron (Fragaria vesca var. semperflorens)

Blodalunrot är lätt att odla från frö

Blodalunrot är lätt att odla från frö – trots extremt små fröer. Här på tillväxt i krukor för höstplantering

Skapa en tillfällig barnkammare

Om du planerar att ersätta någonting befintlig i din trädgård (t.ex gräsmatta) med marktäckande perenner så är det kanske värt att köpa några plantor och ha dem någonstans på tillväxt/förökning, innan du skrapar bort gräset – en barnkammare för dina växter. Pallkragar fungerar bra som barnkammare, men du kan även bara använda en påse jord som du lägger platt, öppnar upp och plantera i direkt. Mina funkior brukar få växa till sig i zink hinkar under några säsonger för att ge dem en bra start.

Funkia, här Hosta fortunei 'Aureomarginata'. Jag brukar låta dem växa till sig i hink under några säsonger för att ge dem en bra start.

Funkia, här Hosta fortunei ’Aureomarginata’. Jag brukar låta mina funkior växa till sig i hink under några säsonger för att ge dem en bra start.

Dela och ta sticklingar

Vissa växter sprider sig med rotslående utlöpare, vilket gör det väldigt lätt att ta sticklingar och på så sätt få fram många fler växter från dem du köper. Det är lite samma sak som när man pratar om att dela växter – man ser bara till att det finns en bit av roten och en bit av bladverket och så skär man växten på ett lämpligt sätt.

När det gäller att ta sticklingar från växter är det inte alltid nödvändigt att ha rötter på sticklingen från början. Ibland kan du klippa av ett skott, ta bort de nedersta bladen (eller minska antalet blad) och stoppa den i såjord för att försöka få den att rota sig. Testa att doppa den i torrjäst innan du stoppar den i jorden – det är ett billigt, lättillgängligt rotningsmedel!

Jag har testat denna metod för att ta sticklingar från t.ex. pelargoner och buxbom, så jag vet att den fungerar. Dock brukar jag vara lite latare när det gäller marktäckare – dem planterar jag oftast glesare än det angivna planteringsavståndet (i min egen trädgård) och väntar tills de växer till sig.

Speciellt sedumväxter (fetblad och fetknopp) är lätta att föröka från sticklingar – då behövs ingen torrjäst.

Potentiellt invasiva marktäckare

En av egenskaperna som gör en växt till en bra marktäckare är att den täcker marken effektivt och relativt snabbt. Denna egenskap är inte alltid bara en bra egenskap om man tittar i ett lite större sammanhang.

Jag menar att om en växt sprider sig utanför rabatten och täcker marken på ett för effektivt sätt så kan den på sikt börjar slå ut inhemska växter och ha en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Man vill ju oftast förhindra maskrosor från att slå sig ner bland marktäckarna…Men ibland kan det gå överstyr.

Kolla risklistan!

Om du söker på växtnamn i SKUD (Ref [1]) brukar du kunna se om en växt har markerats som en potentiellt invasiv främmande art. Denna information verkar, i skrivande stund, vara baserad på en rapport som togs fram 2015.

ArtDatabanken har utfört ett nyare arbete där de analyserade ett stort antal växter (och djur) för att bedöma om de utgör, eller kan komma att utgöra, en risk för inhemsk biologisk mångfald. Risklistan kom ut som rapport under 2018 (ref [2])

Eftersom det är en risklista och inte en förbudslista går det fortfarande att köpa många av växterna på risklistan. Jag har själv tidigare ritat in några av dessa växter – när jag har tyckt att spridningsvägen var kontrollerad på något sätt eller när jag inte har förstått att växten är med på den nya listan.

Men nu börjar jag tänka i nya banor. Vi kan ju inte förutse vad som händer i framtiden – det som är barriär idag kanske tas bort, eller så kommer klimatförändringar snabbare än vi anar. Det finns så många andra växter att välja – varför riskera vår biologiska mångfald för en detalj som egentligen bara har att göra med utseende?

Flocknäva finns med på risklistan som potentiellt invasiv växt

Flocknäva finns numera med på risklistan som potentiellt invasiv växt i framtiden.

Exempel på några växter på risklistan, med alternativ förslag.

Flocknäva (Geranium macrorrhizum) är ny på risklistan. Det finns flera bra alternativ bland nävorna, men till exempel liten flocknäva (Geranium cantabrigiense) fungerar bra som ersättning i sol till halvskugga.

Liten flocknäva är en effektiv marktäckare i sol till halvskugga. Populär med humlor och har ätbara blommor

Liten flocknäva är en effektiv marktäckare i sol till halvskugga. Den är populär med humlor och har även ätbara blommor

Vintergröna (Vinca minor) var listade som potentiellt invasiv främmande art redan 2015. Jag kommer prova stor vintergröna (Vinca major) istället. Jag ska försöka uppdatera med utvärdering av hur den utvecklas lite längre fram.

Jättedaggkåpa (Alchemilla mollis) finns nu på risklistan. Jättedaggkåpa, tycker jag, lämnar mycket att önska som marktäckare (eller växt överhuvudtaget). Tuff är den, men den självsår sig väldigt mycket. Och så har den en tendens att bli väldigt hög och sedan lägga sig ner över allt i närheten. Kanske värt att prova liten praktdaggkåpa (Alchemilla epipsila) eller fjällkåpa (Alchemilla alpina) istället.

Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius) fanns på listan redan 2015. Däremot finns inte smaragdfetblad (Phedimus floriferus ’Weihenstephaner Gold’) på risklistan om du gillar gula blommor. Alternativt finns vit fetknopp (Sedum album), kanske med inslag av liten kärleksört (Hylotelephium cauticola) om du vill få i lite höjd här och var (om man nu kan säga att en 10cm hög växt ger höjd).

Ätbara marktäckare

Som en som intresserar sig väldigt mycket för ätbara perenner kan jag ibland tycka att utbudet av ätbara marktäckande perenner är lite klen. Speciellt om du är som jag och har en tendens att rata konceptet av blomma som grönsak!

Löparfetblad är en ätbara perenn som fungerar ganska bra som marktäckare.

Löparfetblad är en ätbara perenn som fungerar ganska bra som marktäckare.

Här kommer några exempel på ätbara marktäckare:

  • Blommorna på alla nävor (Geranium spp) är ätbara, vilket vidgar vyerna ganska rejält!
  • Både bladen och, som bekant, bären på smultron (Fragaria vesca) är ätbara.
  • Jag har nyligen lärt mig att blommorna av tusensköna (Bellis perennis) är ätbara.
  • Funkia (Hosta spp) – skott, blad och blommor är ätbara. Funkia är inte helt problemfritt – den kommer sent på våren, älskas av sniglar och är ganska långsamväxande. Kanske inte mitt första val som marktäckare men så småningom täcker de marken vare sig man vill det eller inte!
  • Löparfetblad (Sedum sarmentosum) har ätbara skott och blommar. Bildar en låg och relativt tät matta där den trivs.
  • Ödleblad (Houttuynia cordata) är ny för mig denna säsong. Den har klarat sig utmärkt från snigelattacker och jag ser fram emot att provsmaka några blad nästa säsong.

Till slut…

Marktäckande perenner är väldigt användbart i trädgården – de kan täcka bar jord i nästan omöjliga platser, de minskar mängden ogräs i trädgården och de som blommar ger mat till pollinatörer. Dessa marktäckande växter skyddar jorden, förbättrar mikrolivet och ger även skydd till insekterna som håller till vid och under markytan. Marktäckare är helt enkelt en bra verktyg att använda i strävan att förbättra situationen för biologisk mångfald i våra trädgårdar.

Missa inga blogginlägg!

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäla dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fylla i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] SKUD Svensk kulturväxtdatabas – sök växtnamn

[2] Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklist Risklistan är lättast att läsa i samband med introduktionstexten som ger nyckeln till risknivåerna

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *