Utomhusbelysning påverkar den biologiska mångfalden

Att gynna biologisk mångfald i sin trädgård låter så enkelt, som en självklarhet. Det känns dessutom otänkbart att göra någonting i trädgården som kan skada djur- och insektslivet.  Med utvecklingen av LED tekniken har trädgårdsbelysning blivit alltmer tillgängligt och vi känner att vi gör en god gärning för miljön eftersom den förbrukar så lite energi. Sanningen är dock att mängden artificiellt ljus fortsätter öka för varje år, att trädgårdsbelysning börjar bli en betydande del av detta problem och att all denna artificiella belysning orsakar stora problem för insekter, fåglar och andra djur. Konstgjort ljus kan även påverka växter, men det tar jag inte upp här.

Här nedan försöker jag summera vilka påverkan utomhusbelysning har på den biologiska mångfalden – jag tror att det är många som inte ens vet att det kan vara ett problem. Belysning behövs till viss del för att öka tryggheten för vi människor och den betyder så mycket för vårt välmående när den lättar upp vintermörkret. I ett annat inlägg ger jag tips på hur vi kan minska vår påverkan – det kan vi göra utan någon egentlig uppoffring.

Vad är ljusföroreningar?

Ljusföroreningar är artificiellt ljus som bedöms överflödigt men som ändå förändrar naturens nedärvda förutsättningar.

Även vi är en del av naturen – ett överflöd av artificiellt ljus kan också påverka våra nedärvda förutsättningar. Men jag går inte in närmare på detta här.

En not om nattlevande djur och insekter

När man ser uttrycket ”nattlevande djur och insekter” kan man luras att tro att belysningsproblemet handlar om påverkan på ett fåtal djur och insekter. Sanningen är dock mer dyster – de flesta däggdjur, groddjur och många insekter är nattaktiva. Rättare sagt, hälften av alla insektsarter, en tredjedel av alla ryggradsdjur och två tredjedelar av alla ryggradslösa djur är nattaktiva. För att sätta dessa siffror i ett sammanhang:

  • I ryggradsdjur ingår bl.a. kräldjur, groddjur, däggdjur, fåglar och fiskar. I Sverige finns knappt 350 arter av ryggradsdjur, i världen nästan 22 00 arter.
  • De ryggradslösa djuren utgör troligen omkring 97% av alla djur på jorden, och här ingår bl.a. insekter och spindeldjur.

Tänk dig fåglar, fladdermöss, andra däggdjur, groddjur, kräldjur, fiskar, insekter och djurplankton som påverkas negativt på olika sätt av utomhusbelysning. Bland nattaktiva insekter finns nattfjärilar, myggor, nattsvärmande dagsländor och vattenlevande insekter. Du kanske tycker att en värld med färre myggor skulle vara en bättre värld, men myggor utgör en viktig födokälla för bl.a. vissa fåglar. Allting hänger ihop. Förutom att alla djur och insekter har ett inneboende värde som inte har något att göra med deras tjänster till människor (så kallade ekosystemtjänster), så kan det få oanade konsekvenser om en art skulle försvinna.

Hur påverkas djurlivet av utomhusbelysning?

Vad är de negativa konsekvenserna av upplysta miljöer för nattaktiva djur? Jo, de kanske inte hittar sin mat, de får nya barriärer, blir förblindade eller deras stresshormoner ökar och negativt påverkar deras immunsystem och reproduktion. De kan även dödas av ljuset, antigen indirekt då predatorer har lättare att hitta dem eller som en direkt konsekvens av att det finns mer ljus eller ljus under längre tid t.ex att insekter kan dö av utmattning eftersom de kommer inte därifrån. Även evolutionen hos vissa arter kan påverkas.

Djur och insekter har inte heller något ”val” när deras naturliga beteenden störs av artificiellt ljus. De är genetisk programmerade att leva sina liv, navigera, migrera, para sig, reproducera och leta mat med vägledning från solen och månen, reflektioner i vattenytor och säsongsändringar. Det finns ingenting i deras uppbyggnad som har förberett dem för konstant och oftast stark artificiell belysning.

Vad är en ljusbarriär? Ett djur kanske bara ger sig ut i mörkret för att t.ex. leta föda så om den kommer till en rad av gatlyktor utan några mörka partier blir det som en fysisk barriär, de kommer inte vidare. Om lamporna lysa hela natten så återkommer samma problem natt efter natt för ett djur som är bara aktiv i mörkret.

Exempel på utomhusbelysningens påverkan

Här följer några mer specifika exempel på hur artificiellt ljus kan påverka olika arter. Dessa exempel är bara ett urval.

Hur utomhusbelysning påverkas långörade fladdermöss

I en inventering av kolonier av långörade fladdermöss i kyrkor i Skara stift, som gjordes först 1980 och igen 2016, fann forskare att nästan hälften av kolonierna hade försvunnit. Detta var förbluffande eftersom en koloni av långörade fladdermöss håller sig kvar på samma plats i många generationer. Det som hade hänt var att på just de kyrkor där kolonierna hade försvunnit, hade fasaden belysts från alla håll. Detta gör att fladdermusen inte flyger ut för att jaga på kvällarna eftersom det aldrig blir mörkt. De väntar istället på mörkret vilket aldrig kommer och så småningom dör de av svält.

Det kanske inte är så många villaägare som har kolonier av långörade fladdermöss på sin tomt, men det här exemplet högg mig i hjärtat varför den kom med ändå.

Utomhusbelysning skapar en dammsugareffekt

Vissa insekter, t.ex. nattfjärilar, orienterar sig med hjälp av månen. De luras av lampor och orienterar sig istället mot dem. Men eftersom lampor befinner sig mycket närmare än månen blir det en inåtgående spiral mot lampan och där fastnar de tills lampan släcks. Många insektsarter kan söka sig till nattbelysning från upp till en halv kilometers avstånd. Väl framme kan de sen brännas till döds, tas av rovdjur eller dö av utmattning. Miljoner och åter miljoner insekter dör på det här sättet hela sommaren och varje år. Detta kallas dammsugareffekten.

Hur utomhusbelysning påverkar vattenlevande insekter

Det här var nytt för mig – texten tagit direkt från Ref [1]: ” Vattenlevande insekter som dagsländor och fjädermyggor använder månljus som reflekteras i vattenytor för att hitta vattensamlingar som är lämpliga för äggläggning. Ljusföroreningar kan reflekteras från till exempel asfalterade områden eller på upplysta fasader som i insekternas ögon ser ut som en vattenyta. Eftersom många arter i dessa grupper har ett svärmningsbeteende där hundratals eller tusentals insekter lägger ägg vid ett och samma tillfälle så kan effekterna snabbt bli förödande för dessa arter, som i denna typ av ekologiska fällor kan förlora en hel årskull när honorna lägger sina ägg på en öppen asfaltsyta istället för i en sjö.”

Utomhusbelysning skapar himlaglim

Himlaglim är effekten som skapas när många uppåtriktade eller reflekterade lampor i kombination lyser upp himlen. När det finns moln eller dimma blir himlaglimmet starkare på grund av reflektioner i vattenpartiklarna. Vi känner alla till att det är svårt att se stjärnorna i närheten av städer. Effekten av himlaglim har tydligen inte forskats i så mycket men det verkar troligt att det påverkar flyttfåglarna som oftast flyttar på natten och använder stjärnor, solens position, ljus vid himlaranden och jordens magnetfält för orientering. För övrigt har studier visat att fåglar som har sitt revir i städer där det finns mycket artificiellt ljus är aktiva under en längre period av dygnet vilket kan utsätta dem för ökade risker och stress och förkorta deras viloperiod som i sin tur kan påverka deras livslängd och hur många ungar de får.

Plop

Det är mycket som är bra med artificiell belysning för vi människor – bland annat ökar den säkerheten och tryggheten, den skyddar mot olyckor och den gynnar socialt umgänge på kvällen. Men har det blivit för mycket?

När jag var liten läste jag en bok om en liten tornuggla, Plop, som inte gillade mörkret (ref [5]). Genom en serie äventyrar lärde han sig att natt är spännande (fyrverkerier), snäll (man kan glömma man är gammal och komma ihåg goda tider), rolig (att sjunga runt en lägereld), nödvändig (annars kommer inte Santa Claus) och underbar (så vi kan titta på stjärnorna), utan att riktigt övertalas att gilla mörkret själv. Men till slut gick han en nattvandring med en katt och då kom han fram till att mörkret är vackert.

”And this is only one sort of night,” said the cat. ”There are lots of other kinds, all beautiful.”

Kanske dags att skapa ett meditationshörn i trädgården där vi kan sitta på sommaren och lyssna på insekterna omfamnade av det snälla mörkret? Undrar hur många sorters natt det finns i min trädgård?

Hursomhelst är de negativa effekterna av artificiell belysning någonting vi kan göra någonting åt själva, direkt och med små medel. Åtgärderna kan ha omedelbar positiv effekt på djur och insektsliv i och runt din trädgård. Kanske en positiv effekt på dig också? Följ med till nästa blogginlägg där det finns tips på hur du kan minska den negativa påverkan av artificiell belysningen i din trädgård på den biologiska mångfalden utan att påverka dig själv negativt.

Det här är en omskrivning av ett inlägg från 2019 då det här kommit mer information i ämnet och en tydligare koppling till trädgårdsbelysning (se referenserna).

Du är kanske också intresserad i…

…ett inlägg där jag ger 6 belysningstips som hjälper naturen

…andra inlägg i kategorin Biologisk Mångfald

Referenser

[1] Tidningen Biodiverse Nr 3 2020

[2] ”Mörkermanifestet: om artificiellt ljus och hotet mot en uråldrig rytm”, Johan Eklöf, 2020

[3] Vetenskapsradion Klotet från november 2020 ”LED-lampor hotar nattmörkret”

[4] ”Det dödliga ljuset” från tidningen Forskning och Framsteg 2018 https://fof.se/tidning/2018/8/artikel/det-dodliga-ljuset

[5] ”The owl who was afraid of the dark”, Jill Tomlinson (Engelsk text). En barnbok som handlar om en liten tornuggla, Plop, som inte gillade mörkret.

[5] Vägbelysningens påverkan på djur och växter samt rekommendationer för val av ljus. Litteraturstudie av Calluna 2011 https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/160/10023.pdf

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *