Växthustips från en odlare

Jag älskar mitt växthus. Det används enbart för odling. Storleken och placeringen kunde vi inte påverka så mycket. Även om jag är nöjd med väldigt mycket finns det ändå några saker jag skulle ha ändrat med hjälp av den erfarenhet jag har nu. Här kommer mina växthustips.

Beräknad läsningstid: 11 minuter

Just nu i mitt växthus (november 2020)
Just nu i mitt växthus (november 2020). Grönkål och asiatisk bladgrönsaker till vänster. Förberedd för nedgrävning av bokashi till höger. Snart skördar vi de asiatiska bladen vilket kommer lämna plats för mer bokashi. Vinterförvaring av vattentunna. Fyllda vattenkannor – vatten hjälper till att jämna ut temperaturen. Riktigt mysigt för vinter fikastunder alltså! 😉

Luft och temperaturreglering

Växthustips: stor luftvolym och gott om ventilation.

Det är viktigt med mycket luft i växthuset. Detta uppnår du delvis genom att ha tillräckligt stort luftvolym och delvis genom att ha gott om ventilation.

Därför bör växthuset vara så stort som möjligt – helst minst 10kvm om du har plats – och gärna så högt i tak som möjligt. Detta gör att även dörrarna kan vara lite högre, vilket era huvuden kommer uppskatta. Mitt växthus är mindre, ca 6kvm och med standard tak. Odlingsyta vill man ju alltid har mer av men det jag upplever som problematisk är att få tillräckligt med luftcirkulation under fuktiga perioder. Skulle jag göra om det, skulle det bli en öppning på andra gaveln också.

Det borde dessutom vara gott om fönster i taket – gärna på båda sidorna och gärna försedda med automatisk öppnare. Ett växthus som får morgonsol kan värmas upp ordentligt på sommarmorgnar innan du hinner ut för att öppna dörren.

Jag använder en speciell skugg-gardin med metalltråd i som gör att den lagrar värme under dagen och avger den på natten. Den hjälper till att jämna ut temperaturen helt enkelt. Eftersom jag bara har ventilationsfönster på den sida som behöver skuggas har jag ibland undrat om gardinen hindrar luftrörelse. Dock läste jag nyligen att det kan vara bra att göra på det sättet för att förhindra att kall luft sjunker ner direkt på växterna.

Placering

Växthustips: Öppet läge med kortända mot söder

Det fanns bara en möjlig placering för vårt växthus – med den väster långsida mot huset och norrgaveln mot grannens plank. Den får sol från soluppgång fram till ca 13-tiden. Det är lite för kort tid men ett växthus i söderläge som får obruten sol från morgon till kväll är inte heller idealiskt. Mina föräldrars växthus har en långsida mot söder och har sol från tidig morgon till sen eftermiddagen och blir ibland olidligt varmt för både tomater och människor, trots skugggardin.

Det är också lite äventyrlig att placera ett växthus med glastak i närheten av husets tak den dag då stora mängder blötsnö kommer dimpande ner. Än så länge har det gått bra för oss…

Mitt råd för idealisk placering av växthus?

  • öppet läge
  • gavel/kortända mot söder
  • Ett eller annat lövträd som erbjuder vandrande men inte heltäckande skugga under någon eller några perioder under dagen.
  • Tillräckligt långt bort från huset för att inte riskera få en dos av blötsnö på sig.

Krukor eller permanenta bäddar?

Växthustips: Planera din jordfabrik från början!

Det är en avvägning mellan att odla i stora krukor/behållare i växthuset eller i permanenta bäddar (gärna upphöjda). Oftast odlar man samma gröda eller samma familj av gröda år efter år (t.ex. tomater, gurka) vilket gör att man på något sätt måste se till att förnya jorden även om man odlar i bäddar. Själv har jag odlat tomater i samma jord i minst 10 år nu, med gott resultat, genom att använda bokashi. Även om man har ett annat komposteringssystem tror jag att man kan tillsätta så kallad EM (Effektiva mikroorganismer) för att undvika jordtrötthet.

Det är mycket jobb att byta ut jord i krukor varje år. Det är ännu mer jobb om du får för dig att byta ut jorden i permanenta bäddar. Ju mindre behållare du odlar i, ju oftare du behöver vattna. Permanenta bäddar kan få kontakt med marken under växthuset vilket ger mer plats för rötter och eventuellt mer möjligheter till ett rikare mikroliv. Jag skriver ”eventuellt” eftersom jag inte har läst på så mycket om detta och undrar hur många önskvärda varelser, med någorlunda välutvecklad självbevarelsedrift, som egentligen skulle välja att bo i en så varm och emellanåt torr miljö.

Hur vi förnyar jorden

Jordförnyelse hos oss går till så här, beroende på jag har vinterodling igång i växthuset eller inte:

  • Ingen vinterodling:
    • När tomaterna åker ut gräver jag så många hål jag får plats med i bokashi-hink storlek.
    • Bokashi gräver vi ner hink efter hink tills vi har fyllt alla hål. Oftast är detta lagom till våren. Numera förodlar jag det mesta inomhus i pluggboxar under växtbelysning och placerar ut fröplantorna först när det börjar bli ont om plats och risken för köldskador är minimal.
  • Vinterodling:
    • Vi förvarar innehållet i bokashi-hinkarna i starka plastsäckar i den övervintrande vattentunnan (som också bor i växthuset under vintern) och gräver ner det i bäddarna efter vi har skördat vinterodlingarna. Förvaring i plastsäckar är kanske lite problematisk ur miljösynpunkt men jag vill a) vara säker på att kunna lyfta ut de tunga säckarna från denna djupa vattentunna utan att de går sönder och b) vara säker på att inga plastrester finns kvar i min kompost. (Se not 1 längst ner i inlägget).
Honken hjälper till att förbereda hål för bokashi
Honken hjälper till att förbereda hål för bokashi. Uppenbarligen kommer kameran fram enbart vid avvikande händelser – jag har inte hittat en enda sommarbild när växthuset är fylld med tomatplantor!

Upphöjda bäddar

Växthus tips: Växthusmodell med murad grund bättre för upphöjda bäddar

Om du vill ha upphöjda bäddar i växthuset, föreslår jag att du välja en växthusmodell med murad grund. Detta gör det möjligt att bygga växtbäddar som använder den murade grunden som sidan av växtbädden. Med ett helt glasväxthus blir det en glapp mellan glaset och ev. uppbyggda växtbäddar som blir svårt att hålla rent och ökar risken för att småfåglar fastnar där. Dessa problem har vi haft.

Den murade grunden hjälper också till att hålla en jämnare värme i växthuset.

En bra sak med våra växtbäddar är att det går att gör om dem till hyllor för vårens förodlingar genom att lägga över en ribbotten från en gammal säng, så tänk gärna på det när du utformar dina växtbäddar.

Våryra i växthuset. VI använder gammal ribbotten använd för att konvertera upphöjda bäddar till hyllor
Våryra i växthuset. Vi använder gammal ribbotten för att konvertera upphöjda bäddar till hyllor

Har ni planer på att båda odla ettåriga växter och fleråriga växter (såsom en vinranka) är det bra att de eventuella fleråriga växterna får en egen, avgränsad och väl tilltagen växtbädd från början.

Året-runt användning

Växthustips: Planera för vinterskydd alt. växthus-i-växthus

Året-runt användning av växthuset kan vara lite klurigt om växthuset är litet som mitt.

Du kanske vill prova vinterodling och har möjlighet att få frosttåliga växter att överleva vintern i ditt växthus. Hos mig (zon 2/3) klarar sig grönkål i bäddarna i växthuset utan att jag behöver täcka med ytterligare ett lager men jag har inte hittat så mycket annat än (har inte provat så hemskt mycket) så det kan vara värt att tänka ut ett lätthanterligt sätt att vid behov kunna lägga över ett lager till av vinterskydd, t.ex en ram.

Vinterodling på gång i november 2018
Vinterodling på gång i november 2018. Grönkål gick bra men det var för kallt för mangolden – kanske hade gått bättre med ett skyddslager till?

Du kanske vill göra dina förodlingar i växthuset innan vädret har blivit riktigt varmt. Då kan det vara bra att fundera på hur du skulle kunna bygga ett växthus-i-växthuset för att både isolera och minska utrymmet som måste värmas. Och den tiden på året behöver du hyllor hellre än bäddar. Har du plats för både och eller behöver du fundera hur du kan växla mellan de olika funktionerna?

Summering (och några extra växthustips)

Mitt råd:

  • Planera ett så stort och högt växthus som möjligt.
  • Placera med kortändan mot söder – steker inte dina växter men de vill ha ljus.
  • Välj öppet läge, helst med ett eller annat lövträd som erbjuder vandrande men inte heltäckande skugga under någon eller några perioder under dagen.
  • Placera tillräckligt långt bort från huset för att inte riskera få en dos av blötsnö på sig.
  • Skuggardiner är bra
  • Automatiska fönsteröppnare och så många fönster som möjligt. Ev. även dörr på både gavlarna
  • Murad grund som kan agera sidor till dina växtbäddar för att undvika glapp mellan upphöjda bäddar och glaset och fungera som en tung termisk massa för att jämna ut dygnstemperaturen.
  • Planera för både hyllor och bäddar och för varmt och kallt väder. Det finns en stor risk att du bara vill odla mer och mer när du väl får växthuset, så det är synd att begränsa tankarna för mycket från början!
  • Gör det lätt att skotta snö utanför så det går att öppna dörren på vintern
  • Planera för el i växthuset
  • Planera för vatten. Läs hur man leder regnvatten in i växthuset – ett exempel.
  • Sist men inte minst – ha en plan för din jordfabrik från början! Läs Klimatsmart under ytan. Om jord, kompost och kretslopp i trädgården

Har du några andra tips eller erfarenheter med växthus?

Missa inga blogginlägg!

Nicky English. Trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner.

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster som är tänkt att hjälpa dig som vill göra mycket med att skapa trädgården själv men har fastnat med någon del. Eller vet inte var du ska börja. Och så erbjuder jag även olika trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Den kommer en gång i månaden med info om alla blogginlägg samt andra nyheter och tips. Du anmäler dig genom att trycka på ”prenumerera” knappen längst till höger eller längst ner på din skärm, och fyller i formuläret med namn och epost-adress. Du får även en bonus PDF. Vad PDF:n handlar om kan du läsa om på bloggens introsida. Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Not 1 om plastsäckar

Många tror att plastpåsar tillverkade av sockerrör eller majsstärkelse försvinner om de hamnar i naturen. Men ingen plast bryts ned i naturen, oavsett vad det är gjord av.

Den bästa plastpåsen är alltid den som inte tillverkas alls. Alla påsar påverkar miljön eftersom det alltid går åt resurser för att ta fram en ny påse.

Ibland ser man påsar som är gjorda av “bioplast” eller “nedbrytbar plast” men för att de ska brytas ned krävs industriell kompostering. Det finns inte idag i Sverige.

Källa: Håll Sverige rent

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.